INBJUDAN till ILG Samverkansmöte 26 okt 

Minnesanteckningar från: ILG:s samverkansmöte i Solåkrabyn den 28 oktober 2011.

Tema: Den åldrande människan.

BYGEMENSKAP. En anpassad, stimulerande miljö.

Gemenskap och glädje med målsättning – ett gott liv är en tydligt och varm känsla man får när man kommer till Solåkrabyn.

Dagen inleddes med kaffe och härliga smörgåsar och Helena Falk hälsade oss alla välkomna, när dagen var till ände gick vi alla därifrån mycket nöjda och väldigt imponerade av det vi hört och sett. Fyllda av tankar och påtagligt väckta och påminda om vikten av att idag planera för morgondagens åldrande. Det uttrycktes bland deltagarna en stark önskan om en fortsättning och att en arbetsgrupp skulle bildas för att anordna ytterligare en informations/arbetsdag på temat. Samtliga deltagare var ense, det man fick till sig den här dagen måste många, många fler få ta del av.

Troligt är att Solåkrabyn inte har möjlighet att anordna något innan ILG dagen den 31 mars 2012. Solåkrabyn är dagens värdverksamhet och temat är ”Livets röda tråd – att växa och åldras i gemenskap. Där kommer en av de valbara aktiviteterna att vara ”Solåkrabyn berättar om åldrandet. Välkomna till Kulturhuset i Ytterjärna! Ett stort tack till Er alla som bidrog till en innehållsrik och mycket givande samverkansdag i oktober 2011.

Inbjudan-Tunaberg Värdet av den åldrande människan!  12/9-13/9 -12

Solåkrabyn bildades ur ett stöd- och föräldrainitiativ när föräldrar och medarbetare på dåvarande Solbergahemmet började fundera på framtiden. Hur såg deras barns och ungdomars framtid ut? Var skulle de bo som vuxna? Vad skulle de ägna sig åt?

Ut ur de frågorna bildades 1967 Föreningen Solåkrabyn och 1970 var det inflyttningsklart. De första 6 personerna flyttade in den 15/4, ytterligare 6 den 15/5 och vid årets slut hade 21 personer installerat sig.

Solåkrabyn växte allt eftersom i antal boende och medarbetare, växte också i gemenskap, livserfarenheter och i kunskaper. Nu består Solåkrabyn av 99 st. boende och ca 250 medarbetare fördelade på 1/3 i byn i Ytterjärna, 1/3 i byn på Selaö/Stallarholmen och 1/3 i Järna/Mölnbo. Medelåldern är ca 55 år. 10 personer har gått i ålderspension och ytterligare 6 personer är snart där.

Åldrandet då? Temat för dagen. Det smög sig på, det är så det brukar bli med tilltagande syn- och hörselnedsättning, högt blodtryck, gikt, diabetes, tumörsjukdomar m.fl.

Hur hanterade vi det? Ungefär som andra åldrande människor gör. Via den vanliga sjukvården förutom den extra kvaliteten att i den egna verksamheten finns två sjuksköterskor, psykolog och konsulterande allmänläkare, neurolog och psykiater.

Också när det handlade om ben- höft- och bäckenbrott och om demenssjukdomar var inställningen att SJÄLVKLART har var och en rätt, liksom alla andra i samhället, att bo kvar i sitt hem. Det handlar bara om VILJAN, vill man så kan man och vi medarbetare ville och kämpade för att klara av det.

Men vems val var det? Heterogena grupper är bra och olikheter berikande men när man blir äldre kan de yngre grannarna bli ganska tröttande, de låter för mycket, för högt, det händer för mycket, för fort, intressena och behoven blir för olika. När det blev så att en person behövde värja sig genom att ta av sig hörapparaten för att slippa höra och när gemenskapen blev en belastning i stället för tillgång och utrymmena inte var disponerade för riktigt så många hjälpmedel uppstod behovet av ett annat slags boende, ett lugn & ro boende som blev det som heter Ängsbacken.

Poängteras ska att Ängsbacken är ett alternativ. För vad vi än talar om, kommer vi oftast fram till att det är olika hur man vill ha det. Det som brukar vara lika är att det är viktigt för människor att vara delaktiga, ha inflytande och självbestämmande över det som händer en själv. Det som är bra för den ene behöver inte vara bra för den andre.

Hur tänker vi då kring den åldrande människan och vad som är fördelarna med ett Ängsbacken, ett lugn & ro boende?

Omgivningen kan ANPASSAS till äldre och till sjuka personer

1) fysiskt      utifrån t.ex. försämrad syn, hörsel, möblemang, utrymme för hjälpmedel

2) socialt  man har nära till jämngamla eller personer med liknande behov av lugn & ro.

3) bemötandet   Förväntningarna på självständighet tonas ner. Det är än viktigare med lyhörd anpassning till personens förmåga. För höga förväntningar kan leda till stress och oro och i värre fall till förvirringstillstånd och aggressivitet.  Men så länge man inte blir stressad mår man bra av STIMULANS

att aktivera sina sinnen, känsel, lukt, syn, smak, hörsel, balans, muskler och beröring. Fysisk aktivitet ökar nybildningen av nervceller i hjärnan och de nya nervcellerna måste hitta en funktion för att överleva. Där kommer den stimulerande miljön in. Roliga och stimulerande miljöer anpassade för personer som behöver ett lugnare tempo är livsviktigt i flera bemärkelser.

Och så har vi oss MEDARBETARE. Till ett äldre och sjukvårdsboende kan medarbetare som är speciellt intresserade av att fördjupa sig i frågor som rör äldre och sjuka söka sig.

Det allra, allra viktigast är ändå att vi medarbetare är där, har tid, vågar lyssna och har modet att stanna kvar hos någon som är ledsen, rädd, arg, har ont eller är döende.

Det är svårare för personer med kognitiv funktionsnedsättning att reflektera över sitt åldrande. Därför är det än viktigare att vi medarbetare vågar prata om åldrande, trosfrågor, hur man vill ha det när man dör och svara på frågor som ”Ska jag dö? Gör det ont? Vad händer med mina saker?

Även om frågorna inte formuleras för att man inte har orden eller av omtanke om oss, för att vi kan bli rädda, så finns frågorna där och vågar vi inte ta upp dem så lämnas personen ensam med dem.

Annat som också är svårare för personer med funktionsnedsättning är att kompensera med begåvningen när sinnena försvagas t.ex. genom att fylla i de delar man inte hör och det kan bli svårare att vänja sig vid hjälpmedel. Tar vi hörseln som exempel säger känslan ”ta av hörapparaten”, begåvningen säger ”härda ut, det blir bättre sedan”. Också benbrott kan innebära att man blir mer funktionsnedsatt än nödvändigt pga. man inte kommer över smärttröskeln vid rehabilitering.

Sammanfattningsvis syftar arbetet på Ängsbacken till ett gott liv för var och en utifrån sina förutsättningar och önskemål. Inte särskilt märkvärdigt men viktigt.                                        

En anpassad miljö, stimulerande miljö, förberedda medarbetare, gemenskap och glädje är ett sätt att försöka nå målet.

ILG återspeglar: Vi måste lära känna och finna varje individs förmåga och personlighet tidigt för att kunna upptäcka när åldrandet börjar ge sig till känna. Det smyger sig på och kan anas på syn, hörsel, blodtryck m.m. Humöret kan påtagligt förändras och depression är inte ovanligt. För stora krav kan ge stress, aggressivitet och andra symtom.

Upptäcker man åldersförändringen tidigt och kan anpassa arbete och fritid efter personens förmåga och behov finns det mycket att vinna för alla. Det gavs flera exempel och förutom att höra talas om det fick vi också ta del av och se olika anpassade lösningar vilket var väldigt fint. Fysisk aktivitet och en stimulerande miljö är en del av flera framgångsfaktorer. Liksom inflytande, medbestämmande och stöd i att ta egna initiativ.

Verksamheten Påtåren är en lugn, vacker och harmonisk miljö, vilket vi såg och kan understryka. Man är vänner och inte arbetstagare. Där stimuleras alla sinnen. Synen med målning och fotografering. Hörseln med musik och att lyssna på fåglar. Lukt och smak med bakning. Rörlighet med promenader, eurytmi i grupp eller individuellt. Det ges individuella möjligheter att bibehålla sina kunskaper. Födelsedagar är viktiga, flaggan ska hissas, det ska sjungas, rosenporslinet ska användas och det finns en särskild uppvaktningsflagga och på tisdagar är det kaffe med gäster. Det är en social mötesplats för de äldre och andra som trivs bäst med en lugnare dag. Hel- eller deltid och det finns inga måsten under dagen. Alla som kommer är där på sina egna villkor. Tanken är att det ska vara livets påtår. Det innebär att Påtåren ska vara något som förgyller ens tid även om man inte orkar arbeta längre. En plats för lugn och skapande efter varje persons intresse, en plats för människans alla sinnen

Ylwa Breidenstein präst i Kristensamfundet talade om Den sista tiden i livet.

Här några anteckningar från en intressant och varm föreläsning som gav deltagarna mycket att ta med sig..

ü  Ingrid Bergman sade att åldrandet var som att bestiga ett berg, man blir lite andfådd men man får en bättre utsikt.

ü  Vi är analfabeter i konsten att åldras. Att åldras är ett arbete. Man blir som ett gammalt plommon, mer och mer mot kärnan.

ü  Ser vi det som ska bli eller det som försvinner hos den åldrande människan? Knopparna eller höstlöven?

ü  Åldrande är ingen sjukdom.

ü  Kan man misslyckas i sitt åldrande?

ü  Det konstnärliga viktigt i det sista efter det religiösa.

ü  Svanesångsfenomenet – behov av musik, skapandet, det kreativa.

Lars Tornstam, professor i sociologi från Uppsala talar om gerotransendens. Vilket beskriver en, oftast positiv, perspektivförskjutning från det materiella till det spirituella. Flertalet individer förutsätts genomgå en åldrandeutveckling som leder till avsevärda förändringar i sättet att uppfatta jaget, relationerna till andra människor och livet som helhet. Man lär på olika sätt känna sig själv bättre. Man blir till exempel också mer sparsmakad i valet av sitt umgänge, samtidigt som den goda, kontemplativa ensamheten blir viktigare. Man får också en ökad tolerans mot att inte förstå alla livets mysterier och ökar känslan av sammanhang framåt och bakåt i generationerna. Livstillfredsställelsen ökar normalt. För somliga är detta en utveckling som startar redan i tidig vuxenålder och kulminerar vid hög ålder.

ü  Skuld – Rädsla – Smärta.

ü  Våga ställa dumma frågor. Ta av sig masken.

ü  Både – och -tänkandet. De små vardagliga sakerna är viktigare än de stora händelserna.

ü  En gammal människa behöver oändlig tid – närvaro i ögonblicket.

ü  Att åldras är ingenting för fegisar.

Kärnvärden i de Läkepedagogiska och socialterapeutiska verksamheterna se www.varna.nu

Kärnvärden och den åldrande människan.

1. Människans spirituella dimension – grunden för vår gemenskap – den åldrande människan är inte så närvarande längre, förberedelserna bör börja vid 40. 56-63 år är den sista 7-årsperioden.
2. Livets röda tråd – biografiarbete är viktigt. Utveckling finns så länge man existerar.
3. Individuellt liv i gemenskap – viktigt att fortsätta det sociala, gemenskapen.
4. Tålamod med det individuella – tålamod, terapeutens viktigaste egenskap. Man måste känna in sig. Omgivningen behöver mer tålamod.
5. Det livslånga lärandet – medarbetarna bör känna till den boendes biografi.
6. En medvetet utformad miljö -  mer tillgänglig miljö, extra näringsriktig mat, läsa årstidsspråket hemma.
7. Ett skapande liv – arbetets betydelse – andra uppgifter än arbete bör finnas. Bidra med det man klarar av. Gemenskap på egna villkor.

Antecknat av

Gunilla Ekström

*******************************************

Minnesanteckningar från SAMVERKANSMÖTE i Kulturhuset Ytterjärna den 29 oktober 2010

Inbjudna var verksamhetsansvarig, ILGs kontaktperson, föräldrarepresentant i verksamheten samt ILGs styrelse Konferensavgift inkl. lunch var 200 kr/deltagare insatt på ILGs bankgiro 363-2833

Dagen började med morgonfika i caféet och därefter tog vi plats i stora sammanträdesrummet och Ulla Iggsjö-Löfgren inledde, hälsade alla välkomna och lämnade över ordet till Tommy Sydhagen, Klockargården som talade med titeln:

Funktionshinder inget hinder, socialterapi från 70-tal in i framtiden

Tommy Sydhagen gjorde en härlig exposé över hur han hamnat på Klockargården. Tommys första kontakt med utvecklingsstörda var som ung i Linköping där man låst in dem på två hem i Valla. Han hade sett liknande senare på Vipeholm. Det var två främmande och skrämmande upplevelser. En höstdag 1968 i Lund mötte han Gustav Ritter som höll ett föredrag. Han inledde med en bild. Gustav visade upp det lilla fröet av en björk med sin kärna och båda vingar. Så sa han, det här är ett björkfrö om detta lilla frö kommer i jorden, får rätt jordmån, regn och sol kommer det att utvecklas till en stor björk efter några år.

Det märkliga är att det inte kan bli en ros, en ek eller al. Det blir en björk. Osynligt i detta lilla frö finns idén björk införlivad. Så växer björken och tar emot värme från solen som den lagrar i sin ved. En dag huggs björken ned och blir till ved, när vi sedan eldar björkveden, ger den ifrån sig solvärmen den tagit emot och lagrat under årens lopp. ”Denna bild var för mig så levande, så intressant. Jag mötte metamorfosen. Förvandlingens underbara upplevelse i en andlig bild, hur det andliga verkar och gestaltar genom materien.”

Det finns ögonblick som förändrar livsinriktningen. Tommy frågade Gustav om han kunde få arbeta i Järna. Han blev lärare på Solberga i 10 år och sedan har det fortsatt med olika projekt.

På den tiden 1969 fanns Telleby verkstäder i Järna som enda verksamhet för vuxna. För att komma vidare behövdes nya idéer. Hantverkare integreras med funktionshindrade i verkstäderna, omvänd integration. Hantverkarna kan vara snickare, skomakare m.fl. Nu behövs ett hantverkshus. Huset blev Järna Konfektion som var till salu. I övertagandet ingick fyra sömmerskor. Genom en oväntad beställning av tyg garderober från Hennes (Hennes/Mauritz) fick man hjälp med ekonomin. Detta blev en början till vuxenverksamheten. Karl Grünewald gav tillstånd per telefon för han tyckte att den här verksamheten var en bra integration i samhället.

Förändra möjligheter – minimera handikappet – låt människan växa. Eller förminska handikappet genom att förstora människan.

Under 1980 -talets mitt arbetade några personer med att formulera innehållet i Socialterapin, som ännu inte var en vedertagen benämning i Sverige (Järna).

När det nya dagcentret (daglig verksamhet) byggdes tog man hänsyn till hur solen faller in i rummet, var sker samtal, var kan irritation uppstå, var uppstår trygghet. I ritningens disposition togs hänsyn till tanke, känsla och vilja. Terapin skall finnas i byggnadens formspråk.

Omvänd integrering är fortfarande en grundsten i daglig verksamhet. Tillsammans med Staffan Karlsson och Olle skoglund Startas Insikt med Datorisering som tema.

De såg en möjlighet att med datorn som verktyg efter var och ens förmåga, möta var och ens behov.”

Möjligheterna är enorma inom olika områden om rätt begåvning tas till vara, och rätt människor får tillfälle att mötas.

Så var rubriken Ett brev från en förälder, varför orsaka hinder?

Thomas Gluck rapporterade inledningsvis om tre familjers kamp i Östersunds kommun där Thomas varit med som stöd och behjälplig i kontakt med myndigheter.

1. Flicka som var i kommunal verksamhet där det inte fungerade ville till Margaretagården. Efter ett års kämpande och överklagande är flickan nu på Margaretagården. Efter 2 år mår hon så bra att hon kan tala. En beskrivning av hur det var före flytten och vad som hänt efter används i andra fall.

2. Annan flicka försökte komma till annan kommun och vidare till Margaretagården har också lyckats.

3. Tredje flicka på 35 år som är högfungerande har försökt begå självmord. Hon hade egen lägenhet med kommunal aktivitet som ej fungerade men har nu också kommit till Margaretagården.

Två brev lästes upp. Brev från frustrerade kränkta föräldrar/gode män som visar exempel på hur kommuner och rättsväsendet orsakar stort mänskligt lidande genom att inte följa de nationella politiska målen. Som inte ser till individens rätt att få utveckla sina förmågor utan hanterar människor i behov av stöd som brickor i ett spel utan möjlighet till inflytande och valfrihet.

En flicka har rätt att vara kvar i sitt boende under utredningen men vågar inte åka och hälsa på sina föräldrar av rädsla för att inte få komma tillbaka hem till sig igen. Familjen har stöd och hjälp från boendet och ILG. Hoppet är idag att kammarrätten säger nej till kommunens överklagan.

En ung kvinna på 26 år som efter 15 år i Järna ska tvingas flytta till sin ”hem-kommun” för trapphusboende tillsammans med två pensionärer. För att en plats blev ledig där. LSS-handläggaren gör detta mot sin vilja men måste. Hon ska fylla ett hål i den kommunala budgeten.

Detta bara två exempel av många som ILG har haft och har kontakt med. Artikel 19 bör/skall komma in i lagstiftningen så snart det går! Mötet anser och påpekar att samhället måste bejaka de alternativa pedagogiska verksamheterna och poängterade vikten av att mäta före och efter för att kunna se resultat. Socialstyrelsen mäter inte, för statistik som man gör för den ”vanliga” skolan.

Valfrihet! – och möjlighet att få utveckla sina förmågor är en rättighet för varje människa, också för personer med funktionshinder.

Efter en paus:

Möjligheter, rättigheter och att eliminera hinder, individens egna idéer, intressen och resurser ska tas tillvara. I FN:s konvention står inledningsvis att de undertecknande länderna ska göra vad som krävs i lagar, regelverk och tillämpningsföreskrifter för att det som sägs i artiklarna ska kunna efterlevas. Per Lodenius (c) Riksdagsledamot i Sveriges Riksdag

Per.lodenius@riksdagen.se, tel. 070-3229289.

Idag talar man i politiken om funktionshinderspolitik inte handikappolitik. De nationella politiska målen idag är:

• En samhällsgemenskap med mångfald som grund.
• Att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar bli fullt delaktiga

i samhället

• Jämlikhet i levnadsvillkor för kvinnor och män med funktionshinder

För att nå målen:

• Identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med

funktionshinder.

• Förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder.
• Ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande.

LÄTTLÄST Många, 1 av 4 har svårt att ta till sig vanlig tidningstext. Alltså 25 % av Sveriges befolkning har på någon nivå behov av lättläst text.

Här finns mycket att göra. Bl.a. viktigt med lättlästa delar av hemsidor – se Centrum för lättläst www.lattlast.se . Det tar vi med oss till ILGs och verksamheternas hemsidor. Per var i år 2010 nominerad till ”Det lätta priset”.

LOV lagen om valfrihet är viktig, intentionerna är bra men kring enskilda kommuners tolkning av lagen finns mycket att önska och en översyn är nödvändig. Viktigt med snabba åtgärder – följderna av att vänta är för stora. Redan nu är det för många enskilda och familjer förenat med stort mänskligt lidande.

Artikel 19 bör/skall komma in i lagstiftningen så snart det går! Mötet anser och påpekar att samhället måste bejaka de alternativa pedagogiska verksamheterna. Valfrihet – för den egna personen och möjlighet att få utveckla sina förmågor är en rättighet.

Per säger sig vilja gå vidare, exempel från verkligheten behövs i politiken och han vill gärna ha kontakt med föräldrar och medarbetare och ber oss ta kontakt och delge honom våra erfarenheter. Per.lodenius@riksdagen.se, tel. 070-322 92 89

”Barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder måste få en bättre situation, alla ska ha möjlighet att utvecklas efter sin egen förmåga och få plats i samhället” säger Per Lodenius och påpekar att ingen ska behöva bli satt i kommunarrest utan rätten till valfrihet gäller alla.

Bl.a. talar han om problematiken kring särskolan, gymnasiesärskolan, särvux. och svårigheten att få sin utbildning beviljad i en folkhögskola utanför den egna kommunen, kanske utbildningen överhuvudtaget inte finns i hemkommunen. Var finns valmöjligheten? Gäller livslångt lärande för alla eller bara för elever i den s.k. ”vanliga” skolan?

Det finns ingen valfrihet utan hemkommunen bestämmer. Att det inte finns någon statistik på riksnivå hur många som gått igenom gymnasiesärskolan, bara siffror på de som börjat låter för oss deltagare väldigt märkligt men det är tydligen sant och vi undrar varför. Vem väljer vad och var man ska läsa?

Per ger också som exempel MOOMS-teatern www.moomsteatern.com  i Malmö som är mycket prisad för sin verksamhet. Men som bara får ta emot sökande från den egna kommunen vilket innebär att den riskerar att läggas ner eftersom det inte finns så många sökande just nu. Ja, man kan verkligen undra varför barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder berövas möjligheten att få utveckla sina förmågor. Har inte alla samma rättighet till livslångt lärande? Vems är ansvaret?

Så lite övrig information Titel: Lärare/Controller för elevstöd. Per har också tidigare utbildat sig till och arbetat som pedagog i svensk folkdans. Bland annat genom dansen kom han i kontakt med särskolan vilket gjorde starkt intryck och gav nya vänner. Per säger sig klart se hur dansen integrerar och inkluderar alla, hur den river murar och skapar goda kontakter människor emellan. Att vara tillsammans är viktigt och alla kan! Före tjänsten som Controller för elevstöd i Danderyds kommun var Per lärare och samordnare på gymnasiesärskolan i Norrtälje och nu alltså riksdagsledamot i Sveriges riksdag.

12.00–13.00                LUNCH

13.00 -15.00  Kontaktpersonsmöte i sammanträdesrummet

Reflektion, ILG-information, uppföljning av tidigare kontaktpersonsmöten, arbete i mindre grupper, återsamling, sammanfattning och hur går vi vidare? 15.00 Avslut

 Uppgift att fundera över till vi ses: Hur ska vi få till ett flöde mellan oss?

Kan ILGs hemsida www.ilg.se vara till hjälp? Hur önskar du som kontaktperson att ILGs hemsidan ska utformas och vilken information och kontakt vill du nå via hemsidan? Särskilda önskemål för att kunna rekommendera hemsidan till föräldrar, gode män och andra?

Lena Dahlberg lena.citronen@telia.com Helena Westerdahl helena.westerdahl@bredband.net

Hur ska vi få till flödet mellan oss? Förväntningar? Vad önskar ILGs kontaktpersoner och vad önskar ILG?

– Kontaktpersonen ska vara en länk mellan ILG och föräldrar/gode män och ledning/medarbetare. Det ska finnas en föräldrarepresentant på verksamheten. – Det ska vara information om ILG på föräldradagar i verksamheterna. – För att få med fler familjer i föreningen fanns ett förslag att verksamheten bjuder på första årets medlemskap för nya familjer.  – Hemsidan bör ha en lättläst version enligt förslaget av Per Lodenius. – Det är för mycket vuxenfokus – de yngre måste också med. Det är viktigt att ILG mer än nu får med de läkepedagogiska verksamheterna med elever, föräldrar och medarbetare. Vi måste hjälpas åt att inspirera och bjuda in föräldrar med yngre barn i ILGs arbete. – Det blev en lång diskussion om aktiva och stödjande medlemmar och om det ska vara olika medlemsavgifter. Det är viktigt för ILG som förening att ha så många medlemmar som möjligt. Ju fler medlemmar desto större möjlighet att påverka myndigheter och bilda opinion i de frågor som berör de läkepedagogiska och socialterapeutiska verksamheterna och minimibeloppet för medlemsavgiften bör vara minst 100 kr/medlem, som det är nu. Alla hjälps åt i arbetet med att öka medlemsantalet.

– Anmälningsblankett, förutom möjligheten att anmäla medlemskap via hemsidan ska det finnas en blankett att skriva ut och kopiera, Helena kollar. Om det går bör man som kontaktperson se till att de finns framme när det är föräldra/anhörigdagar.

– Förslag att sända brev till verksamheterna om att hemsidan finns tillsammans med anmälningsblankett som kopieras och skickas vidare till föräldrarna.

– Alla som var på plats fyllde i sina e-postadresser så att Bob kan få in dem på kontaktpersonslistan.

Hemsidan, att göra

– Minnesanteckningarna från dagens Samverkansmöte ska sändas till alla ILGs kontaktpersoner och läggas in på hemsidan.

– Styrelsen informerar. Det ska vara en kortversion av styrelseprotokollet.

– ILG bör finnas som länk på verksamheternas hemsidor. Kontaktpersonerna föreslår och förverkligar i sin verksamhet.

– Samarbete med Värna – Alex går vidare med frågan.

– Helena är kontaktperson.

– Ett Forum på sidan för informationsutbyte.

– Lägga in föräldrabrev. Bl.a. att aktivitetsersättning kan vara tidsbegränsad. Anneli från Hajdes tar kontakt med Per Lodenius.

– Länk till sida med råd kring efterlevandeskydd och testamente.

LG framöver

– à jour med vad som händer inom LSS

– LOV

– Handisam

– konventionen

– föräldratelefonen

Övrigt

ILG ska synas och höras, ska ”skryta” med vad som görs och är på gång. Hur?

– vi diskuterade om det är olämpligt att lägga ut ILG på facebook/fokus. Kan lösas genom att ha lösenord. Helena undersöker med ILGs webbmaster Uffe Nyberg om man kan ha delar av hemsidan med lösenord.

– Förbereda vi talade om myndigheters syn på och vad man syftar till när man idag talar om integritet. Talade om individuellt liv i gemenskap och var gränsen går. Kom att tala om trapphusmodellen som är bra för många men inte för alla och enades om att 2011 års tema för samverkansdagen och ILGdagen 2012 ska vara – Integritet till varje pris? –

Det gavs exempel på där isolering och depression blir följden av att omsorgstagare säger nej till gemenskap och att medarbetare som ska stödja personen i social samvaro blir tveksamma i var gränsen går mellan att inspirera/lirka/”övertala” och att kränka personens integritet. Integritet till varje pris?

– Förbereda oss inför mötet med representant från Socialstyrelsen på ILGdagen den 16 april 2011.

Vi vill ha och behöver exempel på vad man i din verksamhet önskar för att eliminera onödiga hinder. Ett exempel vi fick ta del av var att Saltås elever själva måste ansöka om aktivitetsersättning varje termin under fyra år vilket skapar hinder och onödig oro för omsorgstagaren, ja för hela familjen.

– Några sista kommentarer om dagen:

ILG har sin framtid!

Precis vad jag behövde!

Viktig förening som bör bli mer känd!

Gunilla Ekström

December 2010

ILG, SAMVERKANSMÖTE i Kulturhuset Ytterjärna den 29/10 2010

Deltagarlista.

Citrongården             Mia Flink

FUB                              Rolf Södervall

Haganäs                     Dana Marseille

Olle Skoglund

Tobias Karlsson

Hagastiftelsen         Hans Westerdahl

Helgesta                    Gunilla Skånberg

Klockargården         Tommy Sydhagen

Mikaelgården           Dick Tibbling

Anne Marie Svensson

Målargården                   Melina Somers och Mike Somers

Norrbyvälle Gård            Sofi Eriksson

Opalen                               Lotta Scahill

Saltå By                              Anna-Lena Johansson

Stiftelsen Sanna               Alex Zoffman

Skogsgården Hajdes       Anneli Sandgren

Solberga By                       Mikaela Eklund

Solåkrabyn                        Riita Vesa

Staffansgården                Ursula Högström

Aud Holmberg

Hagaberg                          Marike Geiger

Kristoffergården              Maria Bergman

ILG Styrelse :              Päivi Alitalo, Bob Somers, Ulla Iggsjö-Löfgren, Helena Westerdahl, Lena Dahlberg,  Thomas Gluck, Gunilla Ekström