Feed on
Posts
Comments

ILG-dagen

ILG-dagen 2017

ILG-dagen hölls lördagen 22 april på Kulturhuset i Ytterjärna. Ordförande Nina Engström kunde hälsa välkomna ca 150 deltagare och presenterade årets värd Främja.

Frode Wendelboe från Främja presenterade sedan organisationens olika verksamheter mer i detalj. Främja bedriver socialt omsorgsarbete med daglig verksamhet och boenden i Stockholm, Uppsala och Järna, bland annat i självaste ”SoFo” på Södermalm, där man driver stadshandelsbutik och café. En verksamhet sprungen ur Främja är tillverkningen av äppelmusten Palla, som går att beställa på många av Stockholms finkrogar. Bland andra aktiviteter kan nämnas renovering av möbler och cyklar.

DSC_0383 DSC_0386

Därefter delade deltagarna upp sig. Dagens svåraste uppgift var att välja mellan antingen föreläsning om LSS eller tre olika inspirerande workshoppar.

Föreläsningen inleddes med en presentation av enkätresultat från den undersökning som ILG gjort bland de olika läkepedagogiska och socialterapeutiska verksamheterna. Därefter hölls ett mycket uppskattat föredrag om LSS av Thomas Jansson, som sedan ett antal år tillbaka ordförande för FUB – föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning.

Han inledde sitt föredrag genom att göra en genomgång av de olika regelverk både nationellt och internationellt som Sverige som nation har att följa när det gäller funktionshindrades rättigheter i samhället. Grundläggande i detta sammanhang är givetvis Regeringsformen från 1974 där det bl. a. talas om att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet och vidare: Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas tillvara.

I ”vår” lag (LSS-lagen från 1994) talas det om att verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet.

DSC_0391

FN:s funktionshinderskonvention från 2007, som Sverige har anslutit sig till, har också viktiga formuleringar om de funktionshindrades rättigheter i samhället. Mindre kända är Europarådets sociala stadga från 1996-1998, där det bl a talas om rätt till sociala och medicinska hjälpinsatser och Europarådets konvention för de mänskliga rättigheterna från 1950. I den konventionen talas det  bl. a. om att diskriminering på grund av t. ex. förmögenhet, börd eller ställning inte är tillåten. Om Sverige som nation verkligen stod upp för de principer som är vägledande i dessa dokument skulle inte den dubbla diskriminering av funktionshindrade som vi i dag kan se i Sverige tillåtas fortsätta.

Som bekant är den kommunala självstyrelsen i Sverige stor och det innebär att de 290 kommunerna och de 20 landstingen/regionerna i stor utsträckning kan göra egna tolkningar av gällande regelverk som t. ex den nationella LSS-lagen och även av internationella regelverk som Sverige som nation har anslutit sig till.  Rent juridiskt är det intressant att Sverige som nation inte har begärt undantag för det kommunala självstyret gentemot FN och andra internationella organ. Jansson hade i något sammanhang hört chefsjuristen vid Sveriges kommuner och landsting (SKL) säga att hen endast betraktade FN:s funktionshinderskonvention som en rekommendation!

När det gäller det påstådda ”fusket” (som han ville kalla bedrägeri) kring assistansersättningen så kan det som mest uppgå till 2-3 miljarder kronor per år, vilket är lite sett till hela  socialförsäkringsområdets utbetalningar. En viktig orsak är den bristande uppföljningen av beviljade assistansersättningar från försäkringskassans sida; han hade hört talas om fall där det gått tio år sedan senaste uppföljning hade gjorts.

Han gick igenom vilka utredningsdirektiv som den pågående LSS-utredningen har att följa och det är en lång rad frågor som utredningen ska analysera: Exempelvis:  -Förtydliga definitioner och begrepp i lagstiftningen. -Kostnadsutvecklingen inom assistansersättningen är inte ekonomiskt hållbar – vad styr utvecklingen? -Vad kan Sverige lära av andra länder? -Bör LSS-utjämningssystemet mellan kommuner förändras? -Hur kan bedrägerier förhindras?   -Hur kan fler personer gå från daglig verksamhet ut på den reguljära arbetsmarknaden? – Hur kan vi stärka kvaliteten i insatserna med hjälp av teknik och hjälpmedel?

Han avslutade med att rekommendera läsning av två rapporter som FUB gett ut: ”Ett gott liv” som kom ut 2014  och ”Fångad i fattigdom?” som utkom för några år sedan och som  uppdaterades 2016. Den första skriften handlar om framtidens boende så som dels anhöriga, dels brukare ser på frågan. Den andra skriften visar i kalla siffror att många funktionshindrade så att säga ”går med förlust varje månad”. De tvingas ofta begära hjälp från annat håll som anhöriga och socialtjänst för att klara sin vardag.

Han nämnde avslutningsvis att e-postadressen till LSS-utredningens sekretariat är: S.LSS@regeringskansliet.se.

Föredraget föregicks av en peppande och humoristisk LSS-sång av tre damer (Agnes Distler, Nina Engström och Bettina Distler De ackompanjerades på cello av Gertrud Westerfors.

DSC_0389

Titlarna på de parallella workshopparna var dessa:

  • En upptäcksfärd i sång, lek och dans (Matilda Cederqvist)
  • Pomologi – om kärlek till äpplen (Joseph Rowe)
  • Odlingskonst, matlagningskonst och omsorgskonst (Robin Tidblom)

Efter lunch och lite tid att umgås eller se sig omkring var det dags för underhållning med Frode Wendelboe och medmusiker. Det svängde rejält!

DSC_0395 DSC_0405

DSC_0397 DSC_0410

 

Reflektioner från ILG-dagen 2016

Det var roligt på ILG-dagen 16 april 2016. Det började med att Mikaelgården hade föredrag. Dick Tibbling pratade om Mikaelgårdens historia han berättade att Mikaelgården var ett slott från början. Sen berättade Mikaelgårdens läkare om mediciner. Sen var det arbetstillfällen jag gick och hade trummusik med min gamla musiklärare. Sen var det lunch och jag tog en god soppa med smörgåsar. Sen tog jag en dansk Nougatglass med choklad. Sen gick jag runt och tittade lite. Sen var det dags att gå in i stora salen igen. Då var det folkmusik som spelades upp Live i stora salen. Det var Hasselius och Hedin det är ett känt band som spelar folkmusik. Det var en god stämning hela dan folk skrattade och hade roligt. Dans pappa Bengt Wennermark var där. Och Harriet Martinsson var där också. Solen var utom synhåll den här dagen men det var trevligt i alla fall. Dom andra på Husesta by gick och dansade på stora scenen. Sen klockan tre slutade hela dagen med ett årsmöte för vuxna medarbetare. Jag åkte hem med gula bussen. Som snart skall bytas ut mot en röd av samma bilmärke.

Här kommer en rolig historia till slut.
Hur ser man att bilen är från Polen?
På Lacken så klart.

Skrivet av Jonathan Niemi i sina glans dagar

(Boende på Husesta By, Stiftelsen EIR)

Comments are closed.