Feed on
Posts
Comments

ILG-dagen

ILG-dagen 2018

Programmet i Stora salen inleddes med att ILG:s vice ordförande Pia Zettergren hälsade välkommen till 2018 års ILG-dag och presenterade styrelsens medlemmar.

Därefter framfördes LSS-sången av en mindre kör under ledning av Ingeborg Swart från Stiftelsen EIR. Sången är komponerad av ILG:s ordförande Nina Engström (”Vi har en vision …”)

Därefter berättade styrelsens sekreterare Gunilla Ekström att ILG som förening fyller 25 år i år. Hon berättade också att föreningen i huvudsak genom åren satsat på aktiviteter inom följande fyra områden: Att vara brobyggare mellan de läkepedagogiska/socialterapeutiska verksamheterna och det omgivande samhället, att vara aktiv i LSS-arbetet från början och framåt, att ge stöd till medlemmar och verksamheter och att anordna ILG-dagar.

Därefter var det dags för dagens värdverksamhet Stiftelsen EIR att presentera sig både musikaliskt och verbalt. En större grupp av arbetstagare och medarbetare framförde tre sånger till fint pianoackompanjemang.

Ingeborg Swart berättade historiken bakom läkepedagogik/socialterapi i Järnabygden. Denna verksamhet inleddes 1935 med starten av pionjärverksamheten Mikaelgården för barn. Senare tillkom Saltå arbetsskola som byggde på samma pedagogik. År 1953 startade Maria Grunert en filial till Mikaelgården för äldre flickor belägen i Hacksta socken utanför Enköping. Den fick namnet Helgesta gård. År 1966 bildades såväl Föreningen Helgestahemmet som Stiftelsen Helgestahemmet. Detta är viktigt för det var den sistnämnda organisationen som ägde och alltjämt äger husen och fastigheterna. Samma år(1966)flyttade Hackstaverksamheten till Hammarstugorna i Vårdinge socken i Mölnbo. Syftet var att som ideell förening bedriva vård och behandling på grundval av de medicinsk-psykologiska metoder som utarbetats efter riktlinjer av Rudolf Steiner. Senare inköptes fastigheter i Mölnbo och Vårdinge som var ämnade för dels gruppbostäder, dels daglig verksamhet. På grund av ekonomiska problem begärde sig Föreningen Helgestahemmet 2013 i konkurs. År 2015 ombildades föreningen till Stiftelsen EIR. Det är goda arbetsinsatser av många eldsjälar som ligger bakom tillkomsten av dessa läkepedagogiska/socialterapeutiska verksamheter och utan dessa personers engagerade arbete och intiativkraft hade verksamheter som Föreningen Helgestahemmet/Stiftelsen EIR inte kunna fortleva och utvecklas så bra som har skett.

Verksamhetschef Annika Strand, Stiftelsen EIR visade ett bildspel med vackra bilder från olika delar av verksamheten: dels från de tre gruppbostäderna Graniten, Lilla Balsberga och Husesta by, dels från den dagliga verksamheten Högklint i Mölnbo. Samtliga verksamheter ligger i Vårdinge-Mölnbo kommundel av Södertälje kommun. Bilderna visade på ett bra sätt den mångfacetterade verksamhet som kan erbjudas arbetstagarna i den dagliga verksamheten.

Programmet i Stora salen avslutades med gemensam sång av ”gnola-visan ”.

Därefter vidtog parallella sessioner med föreläsningar och workshops.

 

Föreläsning om LSS
Att göra rätt från början. Om egenmakt och delaktighet vid tillämpning av LSS.

Några gick till konferensrummet för föreläsning med Barbro Lewin, som berättade för
oss om hur vi, anhöriga och gode män, utifrån lagtexter och forskning ska kunna påverka
beslutsfattare, politiker och omsorgsgivare så att våra anhöriga, som omfattas av LSS,
ska ha ett verkligt inflytande i alla sammanhang i sina liv. Barbro Lewin är med.dr. och
funktionhinderforskare vid Uppsala Universitet.

Barbro Lewins presentation

 

ILG:s skrivelse till LSS-utredningen

Sammanfattning av ILG:s skrivelse till LSS-utredningen

 

Workshop 1
Tovning ILG Bonad. Anna Gran EIR.
Vi klipper ut applikationer i ”förfilt”. Vi arrangerar motiven på tyg. Vi tovar samman detta till
en gemensam bild. Resultatet visades vid dagens slut.

Workshop 2
Keramik: ILG Skål. Ingvill Zapffe EIR
Vi ringlar och trycker ut former i lera. Vi sammanfogar till en gemensam stor skål. Resultatet
visades vid dagens slut

Workshop 3
Körsång-allsång. Ingeborg Swart EIR

Workshop 4
Häst och vagn

Själva ILG-dagsprogrammet avslutades på eftermiddagen med en knappt timslång medryckande show av gruppen Glimra.

Under dagen hade man i Kulturhusets foajé ordnat en skärmutställning med bilder från den dagliga verksamheten och från de tre gruppbostäderna. I närheten av detta fanns det också två bord med produkter från verkstäderna, bl.a. keramik, tovade och vävda produkter till försäljning.

ILG-dagen avslutades med ILG:s årsmöte (se separat årsmötesprotokoll)

 

 

ILG-dagen 2017

ILG-dagen hölls lördagen 22 april på Kulturhuset i Ytterjärna. Ordförande Nina Engström kunde hälsa välkomna ca 150 deltagare och presenterade årets värd Främja.

Frode Wendelboe från Främja presenterade sedan organisationens olika verksamheter mer i detalj. Främja bedriver socialt omsorgsarbete med daglig verksamhet och boenden i Stockholm, Uppsala och Järna, bland annat i självaste ”SoFo” på Södermalm, där man driver stadshandelsbutik och café. En verksamhet sprungen ur Främja är tillverkningen av äppelmusten Palla, som går att beställa på många av Stockholms finkrogar. Bland andra aktiviteter kan nämnas renovering av möbler och cyklar.

DSC_0383 DSC_0386

Därefter delade deltagarna upp sig. Dagens svåraste uppgift var att välja mellan antingen föreläsning om LSS eller tre olika inspirerande workshoppar.

Föreläsningen inleddes med en presentation av enkätresultat från den undersökning som ILG gjort bland de olika läkepedagogiska och socialterapeutiska verksamheterna. Därefter hölls ett mycket uppskattat föredrag om LSS av Thomas Jansson, som sedan ett antal år tillbaka ordförande för FUB – föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning.

Han inledde sitt föredrag genom att göra en genomgång av de olika regelverk både nationellt och internationellt som Sverige som nation har att följa när det gäller funktionshindrades rättigheter i samhället. Grundläggande i detta sammanhang är givetvis Regeringsformen från 1974 där det bl. a. talas om att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet och vidare: Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas tillvara.

I ”vår” lag (LSS-lagen från 1994) talas det om att verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet.

DSC_0391

FN:s funktionshinderskonvention från 2007, som Sverige har anslutit sig till, har också viktiga formuleringar om de funktionshindrades rättigheter i samhället. Mindre kända är Europarådets sociala stadga från 1996-1998, där det bl a talas om rätt till sociala och medicinska hjälpinsatser och Europarådets konvention för de mänskliga rättigheterna från 1950. I den konventionen talas det  bl. a. om att diskriminering på grund av t. ex. förmögenhet, börd eller ställning inte är tillåten. Om Sverige som nation verkligen stod upp för de principer som är vägledande i dessa dokument skulle inte den dubbla diskriminering av funktionshindrade som vi i dag kan se i Sverige tillåtas fortsätta.

Som bekant är den kommunala självstyrelsen i Sverige stor och det innebär att de 290 kommunerna och de 20 landstingen/regionerna i stor utsträckning kan göra egna tolkningar av gällande regelverk som t. ex den nationella LSS-lagen och även av internationella regelverk som Sverige som nation har anslutit sig till.  Rent juridiskt är det intressant att Sverige som nation inte har begärt undantag för det kommunala självstyret gentemot FN och andra internationella organ. Jansson hade i något sammanhang hört chefsjuristen vid Sveriges kommuner och landsting (SKL) säga att hen endast betraktade FN:s funktionshinderskonvention som en rekommendation!

När det gäller det påstådda ”fusket” (som han ville kalla bedrägeri) kring assistansersättningen så kan det som mest uppgå till 2-3 miljarder kronor per år, vilket är lite sett till hela  socialförsäkringsområdets utbetalningar. En viktig orsak är den bristande uppföljningen av beviljade assistansersättningar från försäkringskassans sida; han hade hört talas om fall där det gått tio år sedan senaste uppföljning hade gjorts.

Han gick igenom vilka utredningsdirektiv som den pågående LSS-utredningen har att följa och det är en lång rad frågor som utredningen ska analysera: Exempelvis:  -Förtydliga definitioner och begrepp i lagstiftningen. -Kostnadsutvecklingen inom assistansersättningen är inte ekonomiskt hållbar – vad styr utvecklingen? -Vad kan Sverige lära av andra länder? -Bör LSS-utjämningssystemet mellan kommuner förändras? -Hur kan bedrägerier förhindras?   -Hur kan fler personer gå från daglig verksamhet ut på den reguljära arbetsmarknaden? – Hur kan vi stärka kvaliteten i insatserna med hjälp av teknik och hjälpmedel?

Han avslutade med att rekommendera läsning av två rapporter som FUB gett ut: ”Ett gott liv” som kom ut 2014  och ”Fångad i fattigdom?” som utkom för några år sedan och som  uppdaterades 2016. Den första skriften handlar om framtidens boende så som dels anhöriga, dels brukare ser på frågan. Den andra skriften visar i kalla siffror att många funktionshindrade så att säga ”går med förlust varje månad”. De tvingas ofta begära hjälp från annat håll som anhöriga och socialtjänst för att klara sin vardag.

Han nämnde avslutningsvis att e-postadressen till LSS-utredningens sekretariat är: S.LSS@regeringskansliet.se.

Föredraget föregicks av en peppande och humoristisk LSS-sång av tre damer (Agnes Distler, Nina Engström och Bettina Distler De ackompanjerades på cello av Gertrud Westerfors.

DSC_0389

Titlarna på de parallella workshopparna var dessa:

  • En upptäcksfärd i sång, lek och dans (Matilda Cederqvist)
  • Pomologi – om kärlek till äpplen (Joseph Rowe)
  • Odlingskonst, matlagningskonst och omsorgskonst (Robin Tidblom)

Efter lunch och lite tid att umgås eller se sig omkring var det dags för underhållning med Frode Wendelboe och medmusiker. Det svängde rejält!

DSC_0395 DSC_0405

DSC_0397 DSC_0410

 

Reflektioner från ILG-dagen 2016

Det var roligt på ILG-dagen 16 april 2016. Det började med att Mikaelgården hade föredrag. Dick Tibbling pratade om Mikaelgårdens historia han berättade att Mikaelgården var ett slott från början. Sen berättade Mikaelgårdens läkare om mediciner. Sen var det arbetstillfällen jag gick och hade trummusik med min gamla musiklärare. Sen var det lunch och jag tog en god soppa med smörgåsar. Sen tog jag en dansk Nougatglass med choklad. Sen gick jag runt och tittade lite. Sen var det dags att gå in i stora salen igen. Då var det folkmusik som spelades upp Live i stora salen. Det var Hasselius och Hedin det är ett känt band som spelar folkmusik. Det var en god stämning hela dan folk skrattade och hade roligt. Dans pappa Bengt Wennermark var där. Och Harriet Martinsson var där också. Solen var utom synhåll den här dagen men det var trevligt i alla fall. Dom andra på Husesta by gick och dansade på stora scenen. Sen klockan tre slutade hela dagen med ett årsmöte för vuxna medarbetare. Jag åkte hem med gula bussen. Som snart skall bytas ut mot en röd av samma bilmärke.

Här kommer en rolig historia till slut.
Hur ser man att bilen är från Polen?
På Lacken så klart.

Skrivet av Jonathan Niemi i sina glans dagar

(Boende på Husesta By, Stiftelsen EIR)

Comments are closed.