Rapport Funktionsrätt Sverige
En läsvärd rapport från Funktionsrätt Sveriges projekt ”Från snack till verkstad” har kommit:
Höstbrev
Anders får stanna på Sanna Gård
Med anledning av detta har följande pressmeddelande kommit från Kammarrätten i Göteborg:
Europakonventionen kan ge rätt att slippa flytta från LSS
Och från Funktionsrätt Sverige:
Pressmeddelande Funktionsrättskonventionen 13 dec 17 (2)
En sorgens dag för kontinuitetsprincipen i LSS
Skriven 23 mars, 2016 av Elisabeth Langran
Enligt 7 § 2 st. LSS står det uttryckligen att den enskilde ska tillförsäkras goda levnadsvillkor genom insatserna och att de ska vara varaktiga. Det innebär dels ett högt kvalitetskrav på LSS-insatser, dels att så länge man har ett behov som omfattas av en LSS-insats så ska man kunna förlita sig på att man får ha kvar insatsen. Det ligger i sakens natur att man så långt det är möjligt också får ha kvar samma dagliga verksamhet eller bo i samma gruppbostad. Annars blir ju principen om kontinuitet faktiskt illusorisk. Om det är helt fritt fram för kommuner att flytta på personer från bostäder där de bott länge och från dagliga verksamheter där det deltagit länge är rättigheterna i LSS inte mycket att ha.
Som det rättsliga läget ser ut är det teoretiskt möjligt att överklaga ett beslut om ändrad verkställighet, men chanserna att få ett bifall vid ett överklagande är faktiskt minimala. Det kommunala självstyret väger mycket mycket tungt. På gott och på ont. Mest på ont för våra medlemmar måste jag tyvärr säga efter förra veckans utslag i högsta förvaltningsdomstolen.
Häromdagen föll nämligen en dom i högsta förvaltningsdomstolen där en person som bott 20 år i samma gruppbostad och deltagit i 26 år i samma dagliga verksamhet blir tvungen att lämna både hem och daglig verksamhet. Skälet var att majoriteten av domstolens ledamöter bedömde att den långa tid som personen i fråga hade bott på samma ställe inte utgjorde ett hinder för att densamme kan tillförsäkras goda levnadsvillkor genom den nya verkställigheten (ny gruppbostad och ny daglig verksamhet). Det kommunala självstyret vägde tyngst.
Med ett sådant resonemang från domstolens håll kan det faktiskt inte finnas några fall där den enskilde kan få rätt. Jag har i alla fal svårt att föreställa mig några fall där den enskilde kan få rätt. Det går ju alltid att säga att en person kan tillförsäkras goda levnadsvillkor rent hypotetiskt i en ny LSS-verksamhet. Men det är ju inte en sådan prövning som en domstol rörande en enskild individ ska göra. Det måste ju i rimlighetens namn göras en individuell prövning. Det framgår ju av lagen. Hur kommer en flytt att påverka personen i fråga? Vilka risker finns med en flytt på kort och lång sikt? Jag är helt övertygad om att om domstolen hade gjort en korrekt bedömning, som faktiskt den skiljaktige ledamoten Rynning gjorde, så hade man kommit fram till att olägenheterna med en flytt för den personen det gällde i det aktuella målet är så allvarliga att personen i fråga inte tillförsäkras goda levnadsvillkor genom beslutet. Det framgår av de medicinska underlagen att personen har hög grad av autism och svår utvecklingsstörning. Hela personens sociala nätverk försvinner i och med en flytt. Riskerna är mycket stora.
I prop. 1993/94:159 s. 83 framhålls det att ingen enskild faktor kan sägas ha en så stor betydelse för känslan av den egna identiteten som den egna bostaden samt att bostaden många gånger är ännu mer betydelsefull för personer med funktionshinder än den är för icke funktionshindrade personer.
Hur i hela världen kan då vår högsta förvaltningsdomstol komma fram till att kommunens rätt att bestämma väger tyngre i det här målet? Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att en person som tillhör LSS inte bedöms ha samma människovärde. För det är faktiskt inte bara fråga om juridik här. Det är fråga om en människosyn. En människosyn som är otäck. Nu står hoppet till en översyn av rättighetslagen och kanske även att målet prövas internationellt utifrån de mänskliga rättigheterna.
Thomas Glück FNmötet FN session gällande Konvention för funktionshindrade 31 mars- 1 april 2014