ILG-dagen på Järna kulturhus
2025 års ILG-dag fick över 200 deltagare och blev en lyckad dag fylld av workshops, musik och gemenskap.
En dag fylld av möten, många kramar och ”high five” hälsningar med drygt 200 deltagare.
Bra stämning och en vanlig kommentar under och nu efter dagen är – en så
viktig dag med gemenskap, många återseenden och nya bekantskaper. Så fantastiskt att få ta del av årets värdverksamheter Stiftelsen Sanna och Hajdes. Stort, stort tack!
Dagen innehöll workshops och svängig musik av bandet Beat Poet Society som även höll i en workshop, Musik som kommunikation där en dikt skapades med en målning från Hajdes som inspiration. Dikten tonsattes och framfördes på scenen inför en mycket imponerad publik efter en välbesökt lunch i Restaurang KulturMat.
Restaurangen var helt fylld av deltagare och tack vare platsbrist gavs det tillfälle till nya möten och kontakter över en bit välbehövlig god mat. Fungerade så bra. Som det sägs ibland, finns det hjärterum så finns det stjärterum.
Andra workshops under dagen:
Föreläsning av Överförmyndaren Södertälje Maria Wastesson och Linda Olsson var mycket uppskattad. Tydlig, lättbegriplig, lärorik, lättsam och trevlig var kommentarerna och deltagarna önskade få bildmaterialet sänt till sig vilket också har förmedlats. Maria och Linda hälsar och tackar för att dom fick komma till ILG dagen, tacksamma för att få ta del av och beröras av den fina stämningen och gemenskapen som dom upplevde kändes väldigt tydligt. Maria hälsar och tackar Thomas G. för
givande och intressanta samtal under lunchen.
Textilt arbete med Camilla och Kerstin, textillärare från Saltå. Kommer gärna tillbaka nästkommande ILG dag. Fler än anmälda kom men det var inga problem, hämtade bara några fler stolar. Camilla och Kerstin som tillsammans med deltagare som hört av sig var väldigt nöjda med dagen. Inte bara den delen utan ILG dagen som helhet. Poängteras även att det är så fantastiskt att återse elever, anhöriga och medarbetare som man inte sett på länge.
Livets träd med Hanna Svärd, konstterapeut Haganäs. Så många som kom förutom de redan anmälda men det löste sig så klart, bara att bära in några fler bord och delta i gemenskapen. Hanna hälsar och tackar Åsa B. för initiativ och hjälp. Ett kreativt skapande i gruppen och trädet fylldes med fina bilder och fina budskap som sedan alla närvarande i Kulturhuset kunde se och ta del av. Fina samtal och reflektioner kring temat ”Vad vill du smycka grenarna med”.
Kommentarer under och efter workshopen är: Vad är viktigt för dig? så bra att få fördjupa sig i, tala om, viktigt att samtala om för alla! Få höra vad andra tycker och tänker ger nya perspektiv. Konstterapi vill vi ha ofta. Superbra! Tack Hanna.
Sång och Rörelse med sing and song writer Helene Blomqvist Boman i Vita Huset. Helene som många inom verksamheterna känner sedan tidigare, musik, sång, teater, m.m. gav oss som deltog en fin stund i gemenskap med sång och rörelse. Temat och tråden var ”Du har nåt som ingen annan har, du är helt unik. Du kan någonting som jag har lust att lära mig, jag är glad för att vi lever”. Så fint budskap, en sång som fyller hjärtat, så mitt i prick ILG dagen 2025, en mötesplats för gamla och nya vänner. Att se alla och höra alla som knyter an till varandra, känna generositeten, att få se
och få visa känslor en dag som denna är till glädje för många.
Tack alla, alla drygt 200 deltagare som generöst bidrar med sin del och gör att ILG dagen blir innehållsrik och värdefull.
Tack till alla annonsörer: Kulturhuset, Robygge, Vita huset och Saltå Kvarn, utan er hade dagen inte varit möjlig att genomföra.
Ulla Iggsjö Löfgren, för ILG
Rapport Funktionsrätt Sverige
En läsvärd rapport från Funktionsrätt Sveriges projekt ”Från snack till verkstad” har kommit:
Höstbrev
Anders får stanna på Sanna Gård
Med anledning av detta har följande pressmeddelande kommit från Kammarrätten i Göteborg:
Europakonventionen kan ge rätt att slippa flytta från LSS
Och från Funktionsrätt Sverige:
Pressmeddelande Funktionsrättskonventionen 13 dec 17 (2)
En sorgens dag för kontinuitetsprincipen i LSS
Skriven 23 mars, 2016 av Elisabeth Langran
Enligt 7 § 2 st. LSS står det uttryckligen att den enskilde ska tillförsäkras goda levnadsvillkor genom insatserna och att de ska vara varaktiga. Det innebär dels ett högt kvalitetskrav på LSS-insatser, dels att så länge man har ett behov som omfattas av en LSS-insats så ska man kunna förlita sig på att man får ha kvar insatsen. Det ligger i sakens natur att man så långt det är möjligt också får ha kvar samma dagliga verksamhet eller bo i samma gruppbostad. Annars blir ju principen om kontinuitet faktiskt illusorisk. Om det är helt fritt fram för kommuner att flytta på personer från bostäder där de bott länge och från dagliga verksamheter där det deltagit länge är rättigheterna i LSS inte mycket att ha.
Som det rättsliga läget ser ut är det teoretiskt möjligt att överklaga ett beslut om ändrad verkställighet, men chanserna att få ett bifall vid ett överklagande är faktiskt minimala. Det kommunala självstyret väger mycket mycket tungt. På gott och på ont. Mest på ont för våra medlemmar måste jag tyvärr säga efter förra veckans utslag i högsta förvaltningsdomstolen.
Häromdagen föll nämligen en dom i högsta förvaltningsdomstolen där en person som bott 20 år i samma gruppbostad och deltagit i 26 år i samma dagliga verksamhet blir tvungen att lämna både hem och daglig verksamhet. Skälet var att majoriteten av domstolens ledamöter bedömde att den långa tid som personen i fråga hade bott på samma ställe inte utgjorde ett hinder för att densamme kan tillförsäkras goda levnadsvillkor genom den nya verkställigheten (ny gruppbostad och ny daglig verksamhet). Det kommunala självstyret vägde tyngst.
Med ett sådant resonemang från domstolens håll kan det faktiskt inte finnas några fall där den enskilde kan få rätt. Jag har i alla fal svårt att föreställa mig några fall där den enskilde kan få rätt. Det går ju alltid att säga att en person kan tillförsäkras goda levnadsvillkor rent hypotetiskt i en ny LSS-verksamhet. Men det är ju inte en sådan prövning som en domstol rörande en enskild individ ska göra. Det måste ju i rimlighetens namn göras en individuell prövning. Det framgår ju av lagen. Hur kommer en flytt att påverka personen i fråga? Vilka risker finns med en flytt på kort och lång sikt? Jag är helt övertygad om att om domstolen hade gjort en korrekt bedömning, som faktiskt den skiljaktige ledamoten Rynning gjorde, så hade man kommit fram till att olägenheterna med en flytt för den personen det gällde i det aktuella målet är så allvarliga att personen i fråga inte tillförsäkras goda levnadsvillkor genom beslutet. Det framgår av de medicinska underlagen att personen har hög grad av autism och svår utvecklingsstörning. Hela personens sociala nätverk försvinner i och med en flytt. Riskerna är mycket stora.
I prop. 1993/94:159 s. 83 framhålls det att ingen enskild faktor kan sägas ha en så stor betydelse för känslan av den egna identiteten som den egna bostaden samt att bostaden många gånger är ännu mer betydelsefull för personer med funktionshinder än den är för icke funktionshindrade personer.
Hur i hela världen kan då vår högsta förvaltningsdomstol komma fram till att kommunens rätt att bestämma väger tyngre i det här målet? Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att en person som tillhör LSS inte bedöms ha samma människovärde. För det är faktiskt inte bara fråga om juridik här. Det är fråga om en människosyn. En människosyn som är otäck. Nu står hoppet till en översyn av rättighetslagen och kanske även att målet prövas internationellt utifrån de mänskliga rättigheterna.
Thomas Glück FNmötet FN session gällande Konvention för funktionshindrade 31 mars- 1 april 2014